Jag går min väg i ensamhet

Och inte någon enda vet

Att en gång har jag upplevt kärleken.

För mej den var så underbar

Och i mitt hjärta än finns kvar

Den lycka som jag känt för länge sen.



Nu allting har förändrat sej,

Du finns ej längre här hos mej,

Nej, allt som nu finns kvar är ensamhet.

Men jag förlåter ändå dej,

Att gråta nu, det hjälper ej

Och det som var förblir min hemlighet.



Ingen förstår hur svårt det var att plötsligt vara den

Som står allena, ensam kvar, ensam med kärleken.



Låt tiden läka alla sår

Det blir en dag, jag vet jag står

Beredd att börja om på nytt igen.

Men än så länge finns hos mej,

En allt-för-tydlig bild av dej

Och lyckan som jag känt för länge sen.



Ingen förstår hur svårt det var att plötsligt vara den

Som står allena, ensam kvar, ensam med kärleken.



Låt tiden läka alla sår

Det blir en dag, jag vet jag står

Beredd att börja om på nytt igen.

Men än så länge finns hos mej,

En allt-för-tydlig bild av dej

Och lyckan som jag känt för länge sen.