Hon fll i fr samma gamla trst,

huvudstupa hjrtat frst.

Dr gick han hem,

hem igen med

allt han hade med sej nr han kom.

Och om man ser p henne s

ler hon t allt n s lnge.

Jag sa: "Stda upp och vdra ut,

allt r ver allt tar slut."

Dr gick han hem

igen

men hon min vn,

hon r mellan vggarna som undrar:

"Var r han n'nstans d."

Trarna,

snart kommer trarna. Trarna,

snart kommer trarna.

Stora trar rinner nerfr kinderna och ner i knt.

Det r hon och hennes bsta vn

som stannar kvar i allafall,

nr alla andra gick.

Fast hon inte fick.

Fall inte i fr all din trst,

man mste tnka frst.

Fall inte i fr allt i vrlden,

jag har inte tid att

vnda mej och se, fr allt jag sger

blir fel nd.