I standig skonhet stadd

Bevingad min bane var

Med lystna blickar matte hon

Den tid jag hade kvar...



Min ilderdom hon stal

Hon skandade min grav

Min badd for evig vila

Dess mardromslika kval



Jag kanner vittringen av liv

Frin hjartan som an slir

Den rider pi en kylig bris

Till platsen dar jag stir...



Men andi alskar jag

Si som jag aldrig gjort forut

Jag alskar nattens morker

Och mitt liv tar aldrig slut



I en iskall krypta

Ifrin solen jag mig doljer

Men di natten vankas

I dess spir jag hungrigt foljer...