Jag satt hromdagen och lste min tidning

en dag som s mnga frut

Och jag tnkte p alla dom drmmar, man drmt

som en efter en har ta'tt slut

D sg jag en bild av en flicka

med en skadskjute krka i famn

Hon springer ivg genom skogen

s fort som hon ngonsin kan

Hon springer med fladdrande lockar

Hon springer p taniga ben

Och hon bnar och ber och hon hoppas och tror

att det inte ska vara fr sent



Och flickan r lite och hennes hr r s ljust

och hennes kind r s flmtande rd

Och krkan r klumpig och kraxande svart

och om en stund r den alldeles dd

Men flickan hon springer fr livet

hos en skadeskjuten fgel i famn

Hon springer mot trygghet och vrme

fr det som r riktigt och sant

Hon springer med tindrande gon

Hon springer p taniga ben

Fr hon vet att de'e sant, det som pappa har sagt

att finns det liv, r det aldrig fr sent



Och jag brjar darra i vnda och nd

Jag skaka av rdsla och skrck

Fr jag visste ju alldeles tydligt och klart

att det var bilden av mej som jag sett

Fr mitt hopp r en skadskjuten krka

och jag r ett springande barn

som tror, det finns n'n som kan hjlpa mej n

som tror, det finns n'n som har svar

Och jag springer med bultande hjrta

Jag springer p taniga ben

Och jag bnar och ber fast jag 'gentligen vet

att det redan r all'es fr sent