En starkande kansla som haller anden vid liv

Som overlever nornornas alla nycker

En kraft som segrar over alla fiender

Den slumrar i dina blodsband, men finns dar kvar



Ett naturens vasen, sjalens barande stomme

En fornimmelse fran forr, i arv fran vara forfader

En ymnigt strommande styrka, lika gammal som tiden sjalv



En ododlig energi, som i naturen frodas

i varje levande fors och sjo, i varje maktig ek och reslig gran

Stilla den andas, lugnt och starkt

men ett vaket sinne ser och hor, hur den vacker sjalaminnen



I glomska den ligger, men ger givmilt nar du ar redo att ta emot

Redo att vacka din ande till liv

Dess kalla ar outsinlig, evig och oppen at alla som bar den inom sig



Lat den ej for evigt sova!

Kann dess aterkomst, likt nagot som saknats

En del av den du ar, ett kall fran ditt blod

Kann ditt arv, och hur nordens sjal flyter genom dina adror



Ett fatal ar vi som urkraften minnes

Evigt styrkta av en flamma som aldrig slocknar

Varlden ar holjd i morker

men nordstjarnan leder oss till slaget pa Vigrids slatt