Jag var tio r den gngen

och julen var p vg

Jag nska mej en hund och en resa

till en Sderhavs

Jag fick min frsta grammofon

och en bok av en ventyrsman

Han levde d, nu r han dd

Han satte upp en expedition

och gav sej in i Mato Grosso land

Vidare, vidare uppfr Rio das Mortes

tills han fann

Xavante



Jag var med honom p bten

i djugelns heta fukt

Pirayorna inunder, anacondor

och jaguaren p stranden

Hela natten in mot juldan

tills Apoena stod framfr oss

Hvding ver vildar i dom vilda landen

Nakna med lnga bgar

och pilar genom vit mans hud

Inga smycken, ingen nd

ingen Gud

hos Xavante



Jag kan knna lukten av nejlika, saffran och glgg

och vrmen i huset och tryggheten dr

Jag var tio r den gngen och snflingor fll

en juldagsmorgon lngt ifrn hr

Min far satte krvar i bjrken och domherrar kom och t

Uppfr Rio das Mortes styrde Blomberg

i sin ranka, vingliga bt



Nu har jag hela vrlden i huvudet

och dom frker f in nnu mer

Dom flsar mej i nacken frn morgon till kvll

med sina tungor

Ingen verklighet lngre som jag kan lita p

efter alla lgner som mtts med lgn

frn dom djvlarna som bara har tomma ord i sina lungor

Jsg kund bara st dr och se p

nr klubban fll, jag hade inte rd

Inga smycken, ingen Gud

ingen nd

Nu r jag en Xavante