Hon ringde en dag och sa,

att jag var far till hennes barn,

hon sa jag var den enda,

som kunde va barnets far.

Jag frskte f bruden att g med p abort,

men det var det inget p,

att jag skulle bli farsa det mste jag frst,

fast jag bara va sjutton r.

Jag gick till sjukan och gav dom mitt prov,

och gick hem och vnta p svar,

p det svaret som redan var givet,

att det var jag som var barnets far.

Nr ungen kom sa alla,

det r pappa upp i dan,

det kunde ni ju alla se,

det gick ju inte att ta fel.

Snlla ni mste hjlpa mej,

hur ska jag klara det,

jag som inte tjnar en spnn,

hur fan ska jag fixa det.

Men s va det nt fel p blodet,

jag fick gra om det jvla provet,

men det var fel igen och sen hnde ingenting,

men s en dag kom ett brev p posten.

Ett snt dr stort brunt kuvert,

ett brev med en konstig ramsa som ld ungefr s hr: