nanana...



vi satt ett gäng på en strand

några mil utanför tylösand

käka korv och chips

rökte för mycket, och sänkte en 7-8 pripps

jag hade fått span på en dam

som kan få en å bli monogan

å lite vilt gått fram

å börjat att köra mitt stora förförarprogram



då hördes ett Cat Stewens darr

till tonerna från en gitarr

då kom han grabben med G

en riktig gitarrknäppare

en råblond nordisk prins

två dagars skäggstubb t-shirt och avklippta jeans

slog sig ner vid vår plats

presenterade sig såsom Mats

så slog han an en ton

å började sjunga mitt i vår konversation

den tjej jag skulle ha i säng

föll genast in i hans refräng



refr:

för har en speleman en enda gång

börjat sjunga på en gammal sång

då ska alla runt omkring va me å skråla

har han blott en enda gång gett skri

lär han sjunga varje melodi

ifrån underbara Creedance till Carola



nanana...



hur säger man till en sån tjej

du vet sjunga e inte min grej

men jag e ett jäkla kap

för jag har läst matte å läran om statsvetenskap

men när man får slåss mot en skur

utav toner från en trubadur

det skulle han veta den man

han som skrev sången "House of the rising sun"

den börjar Mats helt sonika

då blåsa på harmonika



för har en speleman en enda gång

börjat sjunga på en gammal sång

e de ogörligt ja lögn att söka stopp'an

har han blott en enda gång gett skri

lär han sjunga varje melodi

ifrån "dover å calais" till lilla loppan



framåt 4-5 fick jag nog å gick hem

men vad jag tror å har på känn

så sitter han nog säkert kvar där än



för har en speleman en enda gång

börjat sjunga på en gammal sång

e de omöjligt att få honom att sluta

har han blott en enda gång gett skri

lär han sjunga varje melodi

tills nån vänlig själ slår halsen av hans luta



nanana